Calcudoku ser ut som ett litet sudoku men styrs av räknesätt. Varje rad och kolumn ska innehålla siffrorna 1 till rutnätets storlek, en gång vardera. Ovanpå det ligger burar — de tjockt inramade områdena — och varje bur har ett måltal och ett räknesätt. Står det 6× ska burens siffror ge 6 när de multipliceras. Samma pussel publiceras på andra håll under namnet KenKen.
Så löser du
Ta burarna med en enda ruta först. De är gratis: måltalet är siffran. Varje sådan ruta stryker dessutom den siffran ur sin rad och kolumn, vilket ofta öppnar upp granngårdarna.
Gå sedan på burar med två rutor och subtraktion eller division, för de har minst antal möjligheter. I ett rutnät på fem betyder 4− bara paren 1 och 5. Ordningen spelar ingen roll — det är alltid det större talet minus det mindre.
Multiplikation är förrädiskt användbart. Ett måltal som 15 i ett femrutnät kan bara komma från 3 och 5, eftersom 15 inte går att bygga av några andra tillåtna siffror. Primtal och stora måltal är dina bästa ledtrådar.
Glöm inte helheten: summan av en hel rad är alltid densamma. I ett femrutnät är den 15, eftersom 1+2+3+4+5 är 15. Vet du vad burarna i en rad summerar till kan du räkna ut resten.
Vad som gör ett pussel svårt
Både rutnätets storlek och burarnas form. Stora burar med addition eller multiplikation tillåter många kombinationer och ger lite information tidigt, medan små burar låser fast siffror direkt. Ett svårt pussel har färre engångsrutor och fler stora burar.
Ett exempel
I ett femrutnät möter du en bur med två rutor märkt 2÷. Kvoten två kan bara komma från paren 1 och 2, 2 och 4, eller 3 och 6 — men någon sexa finns inte i ett femrutnät, så två par återstår. Ligger buren i en rad som redan innehåller en tvåa är svaret givet.
Vanligaste misstaget
Att behandla subtraktion och division som riktade. I en bur betyder 3− att skillnaden mellan siffrorna är 3, inte att en bestämd ruta ska dras från en annan. Samma sak gäller division: det är den större siffran delad med den mindre.